Mardrömmar

Jag drömmer väldigt ofta mardrömmar. Jag vet inte vad det beror på, men en av orsakerna kan vara min medicin som har det som biverkning.

Inatt drömde jag att jag var i Sydney, där jag bodde ett tag. Jag, min man och några vänner badade i en pool när W plötsligt kör förbi i en gammal röd Volvo 244. Jag springer ut och ställer mig och tittar efter bilen som försvinner vid kröket. Lika plötsligt som han försvann kommer han tillbaka i full fart och tvärnitar framför mig. Han är jättegammal, har svart/grått hår och är väldigt rynkig och säger “Vill du följa med till min lägenhet?”.

Sen slutar drömmen och jag vaknar med en olustkänsla. Det är klart att jag har fått tillbaka många minnen när jag skrivit om vad som hände med W och det är det som gör att jag drömmer om honom. Det har förmodligen påverkat mig mer än vad jag trott.

Min vanligaste mardröm

Det finns en mardröm som jag säkerligen drömt ett 50-tal gånger. Den handlar om att Johan lämnar mig. Tanken var undermedveten innan jag började drömma om det, men har pga. mina mardrömmar blivit något jag kan tänka på ibland.

Mardrömmen kommer i många olika skepnader men det som de alla har gemensamt är att Johan lämnar mig på ett eller annat sätt.

Ibland har han träffat någon ny, några nya eller jättemånga nya tjejer. Ibland vill han inte ha någon mer kontakt med varken mig eller barnen och ibland vill han ha barnen till varje pris. Någon gång har han bara velat ha en av barnen. Jag känner sån himla ångest i min dröm.. ångest för att han bedragit mig och träffat någon ny. Ångest för ovissheten om att nya kommer vara en bra bonusmamma eller inte till mina barn.. ångesten är verkligen närvarande.

Jag vill ofta ha tillbaka honom till varje pris, trots att han är kär i någon annan. Jag kämpar och kämpar men han vill inte. I mardrömmarna har jag inga pengar och letar boende som jag har råd med. Jag säljer ofta mina ringar som ger mig en bra intäkt.

Jag undrar i mardrömmen om det är en mardröm och vaknar upp i drömmen för att se om jag har på mig mina ringar fortfarande (det betyder att jag fortfarande är gift och Johan inte stuckit) men jag har aldrig på mig ringarna när jag vaknar. Det blir som en metadröm.. till min mardröm som gör den ännu mer verklig. När jag sedan vaknar på riktigt tror jag ofta att det är på riktigt. Tills jag ser att mina ringar sitter på fingret. Då har jag oftast en sådan påtaglig ångest. Hängde du med? det är knappt jag gör det heller. Hjärnan fungerar verkligen på ett underligt sätt.. Måste nog nämna att Johan aldrig har gjort något som ger upphov till dessa känslor och jag är inte svartsjuk av mig. Dessa omedvetna känslor bottnar nog mycket i separationsångest som jag fick efter min mammas död.

Sömnparalys

När jag inte medicinerade fick jag ofta sömnparalys som är ett förlamande tillstånd som kan uppkomma när man håller på att somna eller vakna. Muskelkontrollen av för tidigt eller slås på för sent så att man inte kan röra sig trots att man är vaken.

Första gången jag fick det var precis efter mamma hade dött när jag var 12 år. Oftast kom det när jag var rädd innan jag skulle somna och det blev inte bättre av att jag vaknade och inte kunde röra mig. Jag försökte röra mig med all kraft jag hade i hela kroppen för att vakna. Det kändes som att jag nöp mig överallt men det enda som hände var att det tjöt i huvudet. Tills jag slappnade av, då vaknade jag. Detta kunde upprepas några gånger/kväll.

Vissa människor kan få hallucinationer av olika slag när de är i sömnparalys. Dessa kan bestå i skräckfyllda känslor av att någon är i rummet eller vid sängen samtidigt som man själv inte kan röra sig. Det hände ofta mig när jag var yngre men sedan jag pratat med en vän från Chile när jag bodde där om detta har det inte hänt något mer. Han reagerade med fascination när jag berättade och menade att det var få förunnat. Om jag hamnade i det tillståndet igen tyckte han att jag skulle testa att t.ex. flyga. Detta kallas för “lucid dreaming” eller klardrömmande på svenska. Detta är ett medvetandetillstånd som ligger mycket nära drömmen , men där personen som drömmer är helt eller delvis medveten om att denna drömmer. Denna klarhet inträder då personen inser att det som händer i drömmen inte är något som sker i den vanliga fysiska verkligheten, utan i stället är något som mer påminner om det som upplevs under en hallucination.

Intressant va? Nu var det längesen detta hände, men jag kommer ihåg känslan av att kunna vända det så läskiga till något så häftigt.

mardröm, Johann heinrich

 

Läskig bild, jag vet. Det är en gammal målning från 1781 och föreställer en mara som sitter på personen drömmer en mardröm. Maran kunde, utan att ge några ljud från sig, ta sig in i sovrummet genom en skorsten, genom ett fönster, eller genom den allra minsta springa i väggen. Inte sällan nämns just nyckelhålet som den punkt maran använder sig av för att ta sig in till den som sov. Det berättas om hur den som låg och sov känt att det var svårt att andas och att det var som om någon satt på bröstet och tryckte ned över bröstkorgen. Kroppen blev då som paralyserad och det gick inte att ropa på hjälp. Idag kallas detta tillstånd för sömnparalys, men förr i tiden tänkte man sig alltså att det var orsakat av ett övernaturligt väsen.

Sjukhusbesök och hotellnatt

Bloggens innehåll

Jag vill verkligen att alla inlägg som jag skriver på min blogg ska vara av värde för den som läser. Som t.ex. mina livserfarenheter och min historia, som jag berättar med förhoppningen att det ska hjälpa någon att känna att hon/han inte är ensam och att man kan få ett bra liv trots en kämpig barndom.

Efter att ha läst min historia kanske man vågar ta steget att fråga sin klasskompis eller sitt barns kompis hur han/hon mår ifall man anar något. Ofta är alkoholism en hemlighet inom familjen och barnet känner mycket skam för vad som försiggår innanför husets fyra väggar. Chansen att barnet berättar ökar om barnet litar på den person som frågar och visar att den bryr sig.

Historien om hur jag blev sexuellt utnyttjad hoppas jag innerligt kan hjälpa någon som blir/har blivit utsatt för något liknande eller vet någon annan som blir utnyttjad av en person i maktställning eller vem som helst för den delen. Jag hoppas även att det öppnar upp ögonen för att man kan bli sexuellt utnyttjad utan att det är fysiskt våld inblandat.

Jag berättar om min historia i kronologisk ordning men varvar med hur jag lever idag, vägen från diagnos med graviditeten, förlossning osv. till idag, samt med saker jag själv tycker är intressant om diagnosen, vad som hjälpt mig i livet så som ångesthantering eller stresshantering. Lite smått och gott med andra ord.

Jag har väl tänkt tidigare att min vardag kanske inte är så intressant eftersom det ofta inte händer så mycket, men jag har mer och mer fått insikten att det faktiskt är viktigt att skildra min vardag också. Småbarnslivet med allt vad det innebär, mina projekt som jag har på gång, hur jag och min man pusslar ihop hans jobb och resor till Stockholm i princip varje vecka och hans MBA-studier med familjelivet och faktiskt får det att fungera.

Jag tänker att det är viktigt att detta får komma fram också.

Sjukhusbesök med Alexander

Denna vecka har varit ganska jobbig och det har mycket att göra med sömnen och hur vår son Alexander har mått. Han har haft ögoninflammation, feber och svårt för att andas så jag har varit inne på akuten två kvällar samt på barnmedicinsk mottagning en av dagarna. Första gången var förra fredagen. Johan var då i Stockholm. Han har MBA varannan torsdag-fredag och kommer hem runt 22 på fredagen. Som tur är så är min svärfar här i princip varje dag och stannar tills jag nattat Isabelle så jag slipper natta båda samtidigt. Detta gjorde att han kunde ta Isabelle så jag fick åka in med Alexander själv. Vi fick komma in direkt och fick både adrenalin och näsdroppar.

Alexander blev lite bättre några dagar, sedan kom febern tillbaka och både jag och min svärfar reagerade på att andningen blev tyngre under dagen i onsdags. (Johan var i Stockholm) Jag ringde 1177 och rådfrågade en sjuksköterska som tyckte att vi skulle åka in. Vi kom dit vid 19 och efter första omgången adrenalin somnade Alexander i babyskyddet. Han fick en andra gång adrenalin när han sov och en spruta med flytande kortison. Han var så himla söt, sög på sprutan sovandes som att det vore en napp. Vi kom hem efter 23 den kvällen. Dagen efter mådde han mycket bättre och nu är han nästan sitt vanliga jag igen, förutom lite feber fortfarande. På barnmedicinska sa läkaren att han lät bra i lungorna och att det satt längre upp. Så himla skönt.

Detta har inneburit dåliga nätter där jag sittandes rätt upp har sovit med Alexander på mig. Vår sovsituation är ganska tillfällig men funkar just nu. Vi har ställt in en 1.40 säng i Isabelles rum där Isabelle och Johan sover. Om hon sover själv vaknar hon runt 2 och somnar inte om och gör det ibland oavsett om Johan sover hos henne, så vi tar hellre det lite säkrare före det helt osäkra. Jag sover i vårt sovrum med Alexander som oftast ligger i sitt babynest bredvid mig. När han har haft svårt för att andas har jag lagt två soffkuddar på varsin sida om mig och satt mig upp med honom på mig. Tror att jag har klappat på hans rumpa i sömnen. Det är så han somnar. Det är mysigt att ha honom på sig men desto svårare att sova så.

Så lite sömn med andra ord… jag är lite rädd för att det ska trigga igång något men det har det inte gjort än så länge. Jag måste säga att jag är väldigt till freds med mitt liv nu, även om jag svänger lite upp och ned precis som alla andra. Att vara föräldraledig och se barnen utvecklas är spännande. Isabelle är väldigt rolig, pratar mycket och säger så roliga saker. Hon har extremt mycket vilja och testar oss varje dag. MEN, jag tänker alltid att Trygga barn Trotsar.. Våra barn får så himla mycket kärlek och uppmärksamhet. Jag är väldigt mån om att de ska få en så fin uppväxt som möjligt eftersom jag själv fick en sån dålig.

Hotellnatt i Göteborg

bipolarmamman, bipolär, shopping, ångest, depression

Johan bokade en hotellnatt i Göteborg till mig för några veckor sedan och jag var där i lördags-söndags. Bara jag, helt själv. Det kändes så lyxigt och skönt, men samtidigt väldigt konstigt. Jag gick på stan och köpte lite kläder till barnen och fyra par mjukis/pyjamasbyxor till mig själv (en föräldraledigs bästa vän) lite lyxigare tvålar och en liten flaska amarone som jag tänkte ha på
kvällen. När jag låg i sängen och skrev på mitt projekt… Det blev dock inte riktigt så, jag fick världens huvudvärk, förmodligen för att jag kopplade av.. jag gick ned till restaurangen och åt en god flankstek och drack ett glas sauvignon blanc och sedan upp på rummet, facetimade med Isabelle och Johan och sen somnade jag runt 20 och sov till 10 dagen därpå om man inte räknar med att blev vintertid haha, då sov jag till 11. Skäms nästan! Men vad skönt det var!

Som jag längtade efter barnen efter ett dygn ifrån dem! Jag är så tacksam och glad för att jag har en sådan omtänksam man som Johan. Han hade knappt sovit något den natten. Isabelle vaknade kl 2 och väckte Alexander… sen var hon uppe tills 10… men det enda Johan sa var att jag gärna får göra om det snart igen.

Det var lite av min vardag det.. 🙂

 

 

Sexuellt utnyttjad av min engelsklärare del 5 – sista delen

Sexuellt utnyttjad av min engelsklärare del 5 – sista delen

På min 18-års dag gick flyttlasset till min kompis familj på landet. (jag har tänkt att berätta närmare om detta i ett annat inlägg) och snart efter att jag flyttat dit hade jag och W vårt sista samtal som handlade om att flytta ihop. Han hade tittat på ett hus, ett gult suttoränghus någonstans på landet som han tyckte vi skulle flytta till. Jag frågade återigen om vi kunde bo där som vänner men det kunde han inte tänka sig. Detta var sista gången jag pratade med honom.

Snart därpå träffade jag en kille som jag blev tillsammans med. Jag gick hos en psykolog som Ingrid, min kompis mamma och min nya bonusmamma pushat mig att gå till och jag hade därmed påbörjat min långa resa till välmående.

Psykologen och jag pratade om mamma och mina år hos pappa men jag nämnde inte något om W, han var fortfarande en hemlighet som jag hade tänkt att ta med mig till graven.

Tills dagen då jag fick ett mail från W som skrev att han ville träffas och skickade ett nakenkort på mig. Jag tog det som ett hot och blev livrädd för att någon skulle få veta. Jag kunde inte tänka på något annat och bestämde mig för att berätta för min dåvarande pojkvän.

Jag hade fortfarande inte förstått att Chris och W var samma person, så jag berättade det som att de var olika personer. Min dåvarande pojkvän förstod direkt att jag blivit lurad men visste inte hur han skulle säga det till mig. Efter att ha varit inne och läst bloggen skrev han detta till mig:

Läste din blogg nyss. Det senaste du skrev och fick sånna minnen när du berättade allt det där för mig med din lärare o han Chris. Och hur jag kände direkt när du berättade att han lurat dig. Och jag ville inte säga först för du trodde så starkt på det. Men när jag sa till dig att du måste blivit lurad så blev du så arg på mig kommer jag ihåg. Hatade den jävel så jävla mycket. Fan va arg jag var.

Du va så arg på mig ett tag för jag sa de. Men sen började du förstå det själv ju mer vi pratade och sen visade du olika mail o så. Och vi hittade konstiga texter.

Men jag kommer ihåg att vi gick igenom många mail från han. Och jag sa till dig att man kunde se ganska tydligt att de va samma person. Vi hade många och sena samtal

Och jag kommer ihåg hur du ville berätta detta för mig på ett positivt sätt att de där stegen var så bra. Men ju mer vi pratade ju mer började du inse att allt var bara fejk.

Det som för mig är så märkligt är att jag fortfarande trodde på det där, och på att stegen var så bra. Han hade verkligen hjärntvättat mig. Jag hittade följande text hur barn som växer upp i ett hem med alkoholism ofta känner, och det är verkligen på pricken hur jag kände inför Chris:

Det kommer någon eller det händer något som kommer att förändra allt det här.
Detta är myten om ”den goda fen” som svänger sitt spö och i ett trollslag tar bort allt problematiskt. Denna myt, eller dagdröm, bottnar i en stark känsla av maktlöshet/hjälplöshet. ”Om något magiskt kan rädda mig, måste något magiskt ha lagt förbannelsen på oss” är den outtalade förklaringen.
Dessa myter uppstår alltså ur en livssituation som på de flesta sätt känns hopplös och därmed utan lösningar. (vuxetbarn.se)

W påverkade mig från två sidor: dels från killen jag var jättekär i, “den goda fen” som skulle ta med mig bort från mitt helvete på jorden. Dels var han den enda vuxna som lyssnade på mig, gav mig uppmärksamhet och materiella saker som jag saknade så som kläder, mobil, mat. Jag höll mig fast vid detta så hårt jag bara kunde.

W pratade om att hans pappa var psykopat och att han, hans bror och mamma hade flytt från Irland till Sverige. Jag vet inte om detta var sant, men jag vet att han någon gång sa till mig att om man ska ljuga ska man ligga så nära sanningen som möjligt. Det får mig att tänka att mycket av det han skrev om Chris var hans egna intressen och hans egna person. För att kunna komma ihåg lögnerna.

Min dåvarande pojkvän F fick mig att tillslut förstå att det hela hade varit en lögn och det var förödande för mig att inse. Han tyckte att jag skulle berätta för Ingrid, min kompis mamma. Vi berättade tillsammans och Ingrid tyckte att jag skulle prata med min psykolog om det för att kunna bearbeta det.

Jag pratade slutligen med skolan om W vilket resulterade att han inte längre fick jobba kvar där. Jag hade kvar något mail från Chris på min gamla mail som någon på skolan spårade till skolans ip-adress och på så sätt fick de ett litet bevis på att det jag sa stämde.

Jag och Ingrid pratade om att göra en polisanmälan men det fanns inte mycket bevis kvar då W tagit bort båda våra mailadresser där vi skickat alla mail och bilder på. Jag hade dessutom raderat allt jag kunde hitta av rädsla att någon skulle få veta. Hade det blivit rättegång hade jag med all säkerhet blivit ifrågasatt på grund av att det aldrig förekom fysiskt våld. Det hade jag inte orkat med.

Jag har säkert tänk tanken att polisanmäla honom 1000 gånger och undrat om han utsatt andra tjejer för liknande saker. Jag vet att han nämnde några tjejer från någon annan skolan någon gång. Jag vet även att han var biträdande rektor på en skola i en annan kommun efter han hade slutat på min skola. Detta vet jag för att jag googlade på honom och hittade en artikel där han var med och uttalade sig som biträdande rektor..

Jag känner skuld för att jag inte polisanmälde honom. Det hade kanske kunnat stoppa honom från att kunna jobba mer som lärare… men jag vet samtidigt att jag inte orkade då. För några år sedan när jag pluggade till socionom frågade jag vår lärare som även var jurist efter en föreläsning om brottsbalken, huruvida det är preskriberat eller inte nu.. Hon bekräftade det jag befarade. Nu när jag äntligen orkade kunde jag inte längre. Det är så sjukt att något sådant kan bli för gammalt för att anmäla.

Visste min pappa om det då? När jag gick på gymnasiet var jag aktuell på socialtjänsten igen, jag tror att det var för att någon hade anmält att jag mådde dåligt hemma, men jag kan verkligen inte minnas vem.

När socialtjänsten gör en utredning tar man kontakt med dem som behövs för att kunna bedöma om man behöver ingripa till ett barns skydd. Socialtjänsten pratade med min fysik- och -mattelärare, pappa, Y och några till. Jag begärde ut dokumenten runt 2009, fyra år efter jag tagit studenten och blev så ledsen och besviken när jag såg att pappa sagt till socialtjänsten att jag hade ett förhållande med W. Utredarna på socialtjänsten hade inte heller reagerat på det eftersom jag aldrig fick frågan och utredningen avslutades utan insatser.

Pappa frågade aldrig mig om W utan jag trodde att han köpte att jag passade Ws och Hs hund (som naturligtvis inte fanns)…

Ur min synvinkel tog han emot mutorna i form av guinesströja och guinessglas och struntade i vad som hände med mig. Jag var 16-18 år och W var över 35 år… och jag fick inte en enda fråga om att jag träffade honom så mycket, sov över där. Jag kom hem med nya kläder, smycken, ny mobiltelefon, parfymer…. och ingen såg. Eller såg de och brydde sig inte? Det är detta som har varit den största anledningen till mitt beslut att inte vilja ha pappa i mitt eller min familjs liv. Att man står vid sidan av och ser på när ens dotter blir sexuellt utnyttjad av en äldre man och inte gör något. Det är för mig oförlåtligt.

För att läsa del 1 klicka här

För att läsa del 2 klicka här

För att läsa del 3 klicka här

För att läsa del 4 klicka här

Sexuellt utnyttjad av min engelsklärare del 4.

Sexuellt utnyttjad av min engelsklärare del 4.

Snart ville Chris ha bildbevis för att veta att vi verkligen hade gjort de 100 stegen. Han skrev att han tyckte att vi skulle skapa nya mailadresser som bara var för oss och det gjorde mig varm inombords.

Jag vill inte gå in på detalj men bilderna som skulle skickas var på olika ställningar och många nakenbilder på mig. Jag minns att vi var på ett köpcentrum och framkallade bilderna och jag kan verkligen inte komma ihåg varför vi gjorde detta, då vi skickade bilderna via mail. W sa att kvinnan i fotobutiken hade kollat konstigt på honom när han hämtade ut korten och jag undrar om hon tänkte att det syntes att jag inte ville.

Jag fick aldrig några kort på Chris och Holly men jag reflekterade inte över det. Chris skickade två kort på sig själv under hela tiden vi pratade. Det första föreställde en kille med svart mössa och lite längre blont hår och bruna ögon. Han såg ut som en riktig surfkille. Nästa kort han skickade var helt olikt det första, denna kille var mörkhårig och hade bar överkropp, sex eller åttapack. Jag vet att jag tänkte att de var väldigt olika varandra men jag köpte att det var samma. Precis som med allt annat..

När jag försöker minnas allt som hänt märker jag att jag endast kommer ihåg bitar här och där och en del minnen kommer tillbaka till mig när jag skriver… jag måste helt enkelt ha förträngt för att orka med.

Jag vet i alla fall att vi var i den där lägenheten många gånger, att Enya alltid spelades i bakgrunden och jag brukade ha ett kort på Chris som jag tittade på under tiden och grät..

Jag sov även över där en hel del och brukade åka med honom till skolan. Ingen verkade märka något förutom en lärare som jag minns kollade sådär äckligt på oss. Log, som att han visste. W berättade att denna lärare varit på andra kvinnor under någon resa de gjort trots att han hade fru. Som att han gjorde något som var värre än vad W gjorde mot mig och hans sambo..

En dag berättade W att hans flickvän hade börjat ana något och att han därför inte kunde hjälpa mig längre. I samband med detta slutade Chris höra av sig och det gick månader innan han skulle göra det igen.

Under denna tid spelade jag basket med herrarna i Värnamo och där träffade jag snart en kille som jag blev kär i. Han låg då i lumpen så vi pratade mycket på telefon. Jag hade en kontantkortstelefon som jag aldrig hade några pengar på så killen fick oftast ringa mig. Ibland smög jag ut till vardagsrummet och plockade med mig den fasta telefonen till mitt sovrum där jag ringde honom. När jag visste att pappa sov, eller var ute någonstans.

En händelse jag minns så väl är när jag låg i sängen och pratade med killen och pappa kom in full i mitt rum och klippte av min sladd till laddaren. Han måste trott att det var den fasta telefonen. Dagen efter hittade jag den ihoptejpad. Han sa aldrig ett ord om det. Det var läskigt när han var full och jag minns verkligen denna händelse som precis just det.

Efter flera månader av tystnad började Chris plötsligt skriva igen. Han skrev att han varit i Värnamo och sett mig med en annan kille. Killen jag var tillsammans med.

Jag blev så himla ledsen att han varit i Värnamo och inte hälsat på mig. Var hade han bott? Vad hade han gjort? Varför hade han inte hälsat på mig om han kommit så långt? Han måste blivit så ledsen.

Jag skyndade mig att göra slut med killen och såklart kom dessa steg snabbt på tal igen.

Livrädd att förlora honom åter och skammen över att ha gått och blivit tillsammans med en annan kille när han kommit till Värnamo för att träffa mig gjorde att jag träffade W igen. Nu hade han flyttat isär från H och bodde ensam på annan ort.

Detta var i trean på gymnasiet och jag förstår nu att det inte pågick i ett år utan nästan under hela min gymnasietid.

Jag tog tåget till den nya lägenheten några gånger. W föreslog att vi skulle flytta ihop så att jag skulle komma ifrån min pappa och jag vet att jag frågade om vi då skulle bo som vänner. Inget sex. Men det gick inte sa han. Jag kände en sån hopplöshet och oförståelse inför att W ville ha sex med mig utan att göra de där stegen.

Chris skrev kort därefter att han hade fått malaria och fått minnesförlust…att han inte hade några känslor och var ledsen. Jag förlorade inte bara killen jag drömt om i flera år utan även den enda vuxna i min närhet som hade brytt sig om mig. I alla fall var det vad jag trodde.

Jag mådde nog som allra sämst under denna period. Pappa och Y hade skiljt sig och jag, pappa och Lisa bodde i en trea i stan. Pappa sov på soffan i vardagsrummet och det var helt omöjligt att röra sig i lägenheten utan att stöta på honom. Jag låste oftast in mig på mitt rum där jag satt på min fönsterkarm med fönstret på vid gavel. Jag brukade titta på stjärnorna och tänka att mamma var en av stjärnorna som tittade ned på mig. Att hon ändå fanns där hos mig.

Just då kändes det som att ingen i hela världen brydde sig om mig och det stämde bra överens med verkligheten.

För att läsa del 1 klicka här

För att läsa del 2 klicka här

För att läsa del 3 klicka här

För att läsa del 5 klicka här

TRUST, sexuellt utnyttjad, bipolarmamman, psykisk ohälsa, bipolär
Från filmen Trust. Tjejen har blivit sexuellt utnyttjad av en person som hade utgivit sig för att vara yngre än vad han var..

Sexuellt utnyttjad av min engelsklärare del 3

Sexuellt utnyttjad av min engelsklärare del 3

De 100 stegen

Som jag skrev var det enda Chris pratade om W och nu även dessa 100 steg som man skulle göra för att “bli kvinna”.

Chris skrev att när jag “blivit kvinna” skulle han komma till Sverige och hälsa på mig. Det ville jag ju mer än någonting annat, samtidigt som jag var livrädd för att han skulle välja Holly framför mig. Chris hade blivit det enda positiva i mitt liv. Mitt enda hopp. Så jag gjorde som han sa.

Jag pratade med W på skolan och han sa att han kunde tänka sig att göra det för min skull. Kort därefter satt jag i Ws Saab 9.3 aero, på väg till Huskvarna där han bodde tillsammans med sin flickvän sedan 8 år tillbaka. När jag blundar och känner efter hur jag kände mig just då får jag känslor av ångest, rädsla och spänning. Jag tror att spänningen låg i att komma hemifrån, från bråket och till något annat. Där det inte var bråk helt enkelt.

På vägen köpte vi bröd, juice, smör, ost och godis. W visste att vi aldrig hade gott bröd hemma, eller ost… eller juice. Så att få det var helt underbart för mig.

Sedan kom vi fram till lägenheten. Det kändes väldigt konstigt och lite läskigt att vara där men jag ville inte förlora Chris så jag samlade modet och följde med. Nu kunde jag ju inte backa ur när jag redan kommit dit. Jag kände mig samtidigt ganska trygg med W eftersom han var den enda vuxna jag pratade med om min hemsituation. Jag var helt säker på att han vill mig allt väl.

Lägenheten var en tvåa i ett av de sämre områdena i Huskvarna. En hall, ett litet kök rakt fram, till höger Ws och Hs sovrum där det bland annat hängde en inramad dikt som W skrivit till H. Det fanns ett litet badrum och vardagsrummet låg till vänster om hallen. I vardagsrummet fanns en soffa, tv, stationär dator och en bokhylla fylld med cd-skivor av U2, the Cranberries, Enya mfl. Det fanns även en liten balkong som vätte ut mot parkeringen.

Vi satte oss i soffan med en godisskål på bordet och påbörjade de 100 stegen. Steg 1 bestod av att titta varandra i ögonen. Steg 2: hålla varandra i handen samtidigt som man tittade varandra i ögonen, steg 3: Sitta närmare varandra…steg 4: krama varandra och helt plötsligt var vi framme vid ett steg där man skulle kyssas. Det låter säkert konstigt men jag hade ännu inte förstått att det handlade om sex. Jag blev chockad och vägrade.

W sa att vi då fick avsluta stegen om jag inte ville göra det. Jag kommer ihåg att jag var så ledsen över att Chris och Holly skulle göra dessa saker tillsammans. Kyssa varandra.. han var ju min. Hade han sagt.

Jag gick tillslut med på det av rädsla att förlora Chris och det var verkligen den äckligaste och konstigaste kyssen jag varit med om än idag. Hans läppar tryckte sig mot mina och hans tunga letade sig in i munnen på mig. Jag kräktes inombords.

Sedan gick det väldigt snabbt. Vi gick in till sovrummet och inte förrän vi låg där i sängen förstod jag att det handlade om sex. W fick reda på att jag var oskuld vilket verkade göra honom mer upphetsad.

Jag grät under tiden och efteråt.

Jag kommer ihåg att jag undrade vad alla de andra stegen var… men jag funderade inte så mycket mer över det.

W fick mig att känna mig som att jag hade gjort något jättebra och att jag skulle vara stolt. Nu kunde jag ju berätta för Chris att vi gjort en massa steg.

Han skjutsade mig hem på kvällen. I bilen spelade han the Cranberries låtar “linger” “dreams” “ode to my family” “when you’re gone”. Än idag tänker jag på honom när jag hör dem och får sån himla ångest.

När vi satt där i bilen på väg tillbaka till Värnamo tog han min hand och frågade “visst är det skönt att hålla hand? om jag släpper, hur känns det då? Jag svarade att det kändes bättre att hålla hans hand. Det var så konstigt, för jag sökte tröst hos den som hade skadat mig.. jag var ju så inne i den här historian att jag trodde att det var Chris som ville göra de här stegen och han hade jag så högt upp på en piedestal att tanken på att klandra honom för detta fanns inte.

W släppte mig sedan utanför min gata så att ingen skulle se.

Jag skyndade mig hem för att maila. På den tiden mailade man inte från sin telefon eller sin egna laptop, inte jag i alla fall, utan jag satt mitt ute i vardagsrummet där jag fick sitta ca 15 min om dagen vid internet. Pappa tyckte det kostade för mycket. Jag skrev oftast mina mail först på papper och sedan skrev jag bara av snabbt när jag satt vid datorn.

Mycket riktigt var Chris väldigt stolt över mig och började prata om när han skulle komma och hälsa på vilket peppade mig att fortsätta med stegen.

Kommande gånger jag o W skulle träffas kom W på att vi kunde säga att jag skulle passa Ws och Hs hund åt dem till pappa och att jag skulle få en slant för det. Jag trodde att pappa köpte det eftersom han aldrig ifrågasatte att jag åkte dit.

W var t.o.m. hemma hos oss en gång och pratade om detta med min pappa som var positivt inställd till det. Så sjukt att han vågade sig hem till pappan till dottern som han utnyttjade sexuellt. Men han visste ju att min pappa inte brydde sig om mig… jag hade berättat allt för honom.

Man skulle kanske kunna tro att sex var steg 100… men på Ws skala var det ungefär 50…. jag skulle snart få veta vad de andra stegen innebar…

för att läsa del 1 klicka här

För att läsa del 2 klicka här

För att läsa del 4 klicka här

För att läsa del 5 klicka här