Depression

Depressionens klor

Igår kändes det som att depressionen riktigt la sina klor om mig. Känslor av otillräcklighet, att inte
duga som mamma, fru, människa kom med en obamhärtig kraft. Samtidigt hade jag en så stark ångest att det kändes som att någon stod på mitt bröst..bipolar depression, bipolarmamman

Det blev inte bättre av att Alexander hade svårt att andas och att jag fick åka in till akuten för en tredje gång på 1,5 vecka. (Johan stannade hemma och nattade Isabelle).

Jag försöker komma på vad det är som har triggat igång denna depression och kommer att tänka på några olika faktorer.

  • Dålig sömn
  • Johan jobbar mycket (och pluggar) och han är ofta i Stockholm.
  • Alexander har varit dålig (stress och oro)
  • Isabelle har varit väldigt pappig (jag visar inte henne det såklart men det gör ont i mammahjärtat att knappt få krama henne)
  • Vardagsstressen – alltid stressa över att det inte är städat hemma, laga mat (Isabelle äter i princip ingenting vi lagar) Tänka på att vi måste sluta ge henne mat emellan måltiderna. Potträna, ta bort nappen. Alla måsten helt enkelt.
  • Jag äter dåligt, mycket socker, oregelbundet osv.
  • Jag tränar i princip ingenting

När jag tittar på listan förstår jag varför det har triggat igång något..

Vad gör jag för att må bättre och ta mig ur denna depression då?

Jag tittar mina s.k. triggers och tänker att det som går att förändra, ska jag försöka förändra.

  • Gå och lägga mig tidigare, om jag är jättetrött: gå och lägga mig när barnen somnar.
  • Johans jobb går inte tyvärr inte förändra. Det är ett aktivt val vi har gjort. Valet var mellan att bo kvar i Jönköping med vårt nätverk (mormor, morfar, farfar, vänner) och Johan sover borta eller flytta till Stockholm där vi inte har så många och Johan sover hemma. Vi valde Jönköping, för några år framöver.
  • Alexanders andning – vi har varit på akuten. De säger att allt ser bra ut (oron för honom kommer att lägga sig) Försöker tänka mer än att känna, men svårt när man inte mår bra.
  • Isabelle pappig – Jag försöker även här resonera bort de jobbiga känslorna. Hon väljer pappa nu för att jag har Alexander så mycket. Det är en normal reaktion för syskon.
  • Vardagsstress – Vi har bestämt att vi ska betala för städning för att det är något som kommer skapa mer tid för varandra och mindre stress för främst mig (Johan har turen att inte ha förmågan att se dammråttor och smuts), Isabelle äter inget just nu: Försöker tänka att många barn är sådana. Snacks mellan måltider – lägga upp en plan hur vi ska göra. (kanske låter som ett litet problem men jag har så svårt att låta Isabelle gå och lägga sig hungrig och vill man ta fighten orkar man kanske inte den natten Johan är borta då det oftast betyder lite sömn, hon kan vakna och vara pigg kl 2) eller en vardagsnatt överhuvudtaget.
  • Kosten – försöker verkligen men jag faller alltid dit. Har ett otroligt sockersug som jag måste
    bli av med. Socker är verkligen dåligt för oss bipolära eftersom det gör att man pendlar upp och ned i energinivå och således också i humöret. En sockerkick kan dessutom påminna om ångest. Så, försöka ta bort socker, pasta och bröd ur kosten (det får mig att må bra) Och försöka äta på regelbundna tider
  • Träning: Jag och Johan pratade igår om att bara ta med sig Alexander i barnvagnen, sätta på
    en bra bok i lurarna och gå 5 km rundan i lite snabbare fart. Jag blev peppad.

bipolarmamman, träning,

SÅ! FIXAT! Allt åtgärdat! Nu mår jag bra igen!!

Nej så enkelt är det såklart inte!! Att jag vet vad jag måste göra för att må bättre betyder ju inte att jag orkar göra det och att depressionen går över direkt om jag gör alla dessa saker.

Nu har jag en väldigt bra motivation – mina barn. Som gör att jag stiger upp på morgonen och inte sover bort dagarna och jag har hund som tillsammans med barnen gör att jag kommer ut.

Jag har med andra ord skapat mig ett liv som inte tillåter mig att göra de saker man helst gör när man är deprimerad…

En sammanfattning av hur jag hanterar depression är alltså:

  1. Insikt att jag har depression
  2. Förstå vad det är som triggat den (jag gjorde det med min man Johan denna gång, prata gärna med någon som känner dig väl, ofta är man så inne i sig själv att man har svårt att se hela situationen)
  3. Se om jag kan göra något åt dessa triggers. Kan jag dra ned på tempot på jobbet t.ex? Behöver jag gå och prata med någon? Behöver jag äta bättre och röra på mig?
  4. Vara snäll mot mig själv och var stolt över minsta lilla. För det där lilla är verkligen stort när man är deprimerad.

bipolarmamman, depression

2 Kommentarer

  1. Ida
    november 7, 2018 / 11:45 f m

    Har nyligen tagit mig upp ur en depression. Vi har städhjälp varje vecka och matkasse varannan vecka. För mig som gillar att rent och fint hemma så är det en sån lättnad. Känslan av att veta att det finns mat i kylskåpet ger också ett lugn. Har ingen lust och energi att planera mat. Har man möjlighet så är det en bra investering 🙂

    • bipolarmamman
      Författare
      november 7, 2018 / 1:37 e m

      <3 var din depression lång? hade du haft det innan? Har vi varandra på facebook? kanske kan skriva där istället :)
      Undrar även om städhjälpen, vilken ni har och om ni är nöjda :) låter som det! <3

Kommentera gärna!