Mardrömmar

Jag drömmer väldigt ofta mardrömmar. Jag vet inte vad det beror på, men en av orsakerna kan vara min medicin som har det som biverkning.

Inatt drömde jag att jag var i Sydney, där jag bodde ett tag. Jag, min man och några vänner badade i en pool när W plötsligt kör förbi i en gammal röd Volvo 244. Jag springer ut och ställer mig och tittar efter bilen som försvinner vid kröket. Lika plötsligt som han försvann kommer han tillbaka i full fart och tvärnitar framför mig. Han är jättegammal, har svart/grått hår och är väldigt rynkig och säger “Vill du följa med till min lägenhet?”.

Sen slutar drömmen och jag vaknar med en olustkänsla. Det är klart att jag har fått tillbaka många minnen när jag skrivit om vad som hände med W och det är det som gör att jag drömmer om honom. Det har förmodligen påverkat mig mer än vad jag trott.

Min vanligaste mardröm

Det finns en mardröm som jag säkerligen drömt ett 50-tal gånger. Den handlar om att Johan lämnar mig. Tanken var undermedveten innan jag började drömma om det, men har pga. mina mardrömmar blivit något jag kan tänka på ibland.

Mardrömmen kommer i många olika skepnader men det som de alla har gemensamt är att Johan lämnar mig på ett eller annat sätt.

Ibland har han träffat någon ny, några nya eller jättemånga nya tjejer. Ibland vill han inte ha någon mer kontakt med varken mig eller barnen och ibland vill han ha barnen till varje pris. Någon gång har han bara velat ha en av barnen. Jag känner sån himla ångest i min dröm.. ångest för att han bedragit mig och träffat någon ny. Ångest för ovissheten om att nya kommer vara en bra bonusmamma eller inte till mina barn.. ångesten är verkligen närvarande.

Jag vill ofta ha tillbaka honom till varje pris, trots att han är kär i någon annan. Jag kämpar och kämpar men han vill inte. I mardrömmarna har jag inga pengar och letar boende som jag har råd med. Jag säljer ofta mina ringar som ger mig en bra intäkt.

Jag undrar i mardrömmen om det är en mardröm och vaknar upp i drömmen för att se om jag har på mig mina ringar fortfarande (det betyder att jag fortfarande är gift och Johan inte stuckit) men jag har aldrig på mig ringarna när jag vaknar. Det blir som en metadröm.. till min mardröm som gör den ännu mer verklig. När jag sedan vaknar på riktigt tror jag ofta att det är på riktigt. Tills jag ser att mina ringar sitter på fingret. Då har jag oftast en sådan påtaglig ångest. Hängde du med? det är knappt jag gör det heller. Hjärnan fungerar verkligen på ett underligt sätt.. Måste nog nämna att Johan aldrig har gjort något som ger upphov till dessa känslor och jag är inte svartsjuk av mig. Dessa omedvetna känslor bottnar nog mycket i separationsångest som jag fick efter min mammas död.

Sömnparalys

När jag inte medicinerade fick jag ofta sömnparalys som är ett förlamande tillstånd som kan uppkomma när man håller på att somna eller vakna. Muskelkontrollen av för tidigt eller slås på för sent så att man inte kan röra sig trots att man är vaken.

Första gången jag fick det var precis efter mamma hade dött när jag var 12 år. Oftast kom det när jag var rädd innan jag skulle somna och det blev inte bättre av att jag vaknade och inte kunde röra mig. Jag försökte röra mig med all kraft jag hade i hela kroppen för att vakna. Det kändes som att jag nöp mig överallt men det enda som hände var att det tjöt i huvudet. Tills jag slappnade av, då vaknade jag. Detta kunde upprepas några gånger/kväll.

Vissa människor kan få hallucinationer av olika slag när de är i sömnparalys. Dessa kan bestå i skräckfyllda känslor av att någon är i rummet eller vid sängen samtidigt som man själv inte kan röra sig. Det hände ofta mig när jag var yngre men sedan jag pratat med en vän från Chile när jag bodde där om detta har det inte hänt något mer. Han reagerade med fascination när jag berättade och menade att det var få förunnat. Om jag hamnade i det tillståndet igen tyckte han att jag skulle testa att t.ex. flyga. Detta kallas för “lucid dreaming” eller klardrömmande på svenska. Detta är ett medvetandetillstånd som ligger mycket nära drömmen , men där personen som drömmer är helt eller delvis medveten om att denna drömmer. Denna klarhet inträder då personen inser att det som händer i drömmen inte är något som sker i den vanliga fysiska verkligheten, utan i stället är något som mer påminner om det som upplevs under en hallucination.

Intressant va? Nu var det längesen detta hände, men jag kommer ihåg känslan av att kunna vända det så läskiga till något så häftigt.

mardröm, Johann heinrich

 

Läskig bild, jag vet. Det är en gammal målning från 1781 och föreställer en mara som sitter på personen drömmer en mardröm. Maran kunde, utan att ge några ljud från sig, ta sig in i sovrummet genom en skorsten, genom ett fönster, eller genom den allra minsta springa i väggen. Inte sällan nämns just nyckelhålet som den punkt maran använder sig av för att ta sig in till den som sov. Det berättas om hur den som låg och sov känt att det var svårt att andas och att det var som om någon satt på bröstet och tryckte ned över bröstkorgen. Kroppen blev då som paralyserad och det gick inte att ropa på hjälp. Idag kallas detta tillstånd för sömnparalys, men förr i tiden tänkte man sig alltså att det var orsakat av ett övernaturligt väsen.

Kommentera gärna!