Kan man ha en sund kärleksrelation när man är bipolär?

Kan man ha en sund  kärleksrelation när man är bipolär?

Kan man ha en sund kärleksrelation när man är bipolär?

Svaret är ja! Baserat på egna erfarenheter behöver man dock ha lärt sig att hantera sin sjukdom och kanske även medicineras för den. Det är vad som krävdes i mitt fall. Jag gick obehandlad i över 10 år och förstörde relation efter relation utan att egentligen förstå varför. Blev ihop och gjorde slut med samma kille gång på gång, flyttade in hos en kille som jag känt i några veckor.. för att sedan göra slut några månader senare. Ett tag träffade jag nya killar varje kväll, inte alltid för att ha sex med dem utan för att jag ofta inte ville sova själv.

Jag kunde inte förmå mig till att ha en enda stadig och sund relation.

Jag minns så väl när jag träffade Johan och var på väg att göra så som jag gjort så många gånger innan med killar. Jag hade varit elak mot honom och stod i köket och tänkte ”nu sticker han”. Känslan jag hade då var eufori. Jag var så destruktiv att jag gick i gång på att skada mig själv. En terapeut hade en gång sagt till mig att jag ungefär var sjätte månad såg till att något hände så jag mådde dåligt, samt att jag verkade vara trygg i att må dåligt. Konstigt nog stämde det där med att jag kände mig trygg när jag mådde som sämst och det var förmodligen den tryggheten jag letade efter när jag försökte få Johan att dumpa mig.

Som tur var och som man kanske förstår, så gjorde han inte det.

Det var ungefär vid denna tidpunkt jag åkte in till psykakuten och fick hjälp i form av medicin och senare även terapi. Det var dock medicinen som gjorde den stora skillnaden för mig. Jag kunde plötsligt koppla av och hjärnan rusade inte längre. Jag kommer ihåg att jag inte längre kände mig så udda. Jag hade ända sedan mammas död känt mig så annorlunda och utanför jämt.

Det var härifrån den sunda relationen med Johan började...när jag vågade känna en djupare kärlek till honom och att jag ville vara med honom och ingen annan och på lång sikt. Innan hade jag inte haft förmågan att tänka så.

Så…. svaret på denna fråga är ju såklart högst subjektiv eftersom jag svarar utifrån mina egna erfarenheter men det jag kommit fram till är att det hade varit svårt att ha en sund relation om jag inte fått medicinering som stabiliserar. Det tillsammans samt vetskapen såklart om sjukdomen och självinsikten att känna på sig när man håller på att gå in i ett skov och på så sätt också kunna stävja det. Sen finns det s.k. ”triggers” som är saker som kan trigga igång skov så som stress, dålig sömn osv. och just de sakerna ser jag till att inte utsättas för allt för mycket. Sömnen är dock lite svår när man har småbarn men jag har världens bästa svärfar som är här i princip varje dag och hjälper till så jag får vila emellanåt.

Ja, ja, ja.. det går att ha en sund relation med någon som är bipolär. Jag och Johan är ett levande exempel på detta!! och det finns säkert många fler där ute!

2 Kommentarer

  1. K
    november 4, 2019 / 1:01 e m

    Hej! Tack för en fin blogg, det är så stor igenkänning i vissa inlägg att jag blir lite tårögd här. Har du något tips på hur man kan berätta om sin bipolaritet för en person man dejtar? Jag vill ju vara ärlig nu redan från början (jag fick min diagnos för drygt ett år sen), men samtidigt vill jag inte skrämma bort honom. Jag är rätt medicinerad och känner mig mer stabil nu än jag gjort de senaste 10 åren, och jag är övertygad om att jag kan ha en fungerande relation. Helst skulle jag vilja att han fick lära känna den K jag är idag, innan jag berättar, men samtidigt vill jag inte gå runt och känna att jag lurar honom.. =(

    • bipolarmamman
      Författare
      november 5, 2019 / 9:20 e m

      Hej K!

      Jag förstår verkligen dina tankar. Jag tror att det är viktigt att vara ärlig från början. Berätta precis som det är, du mår ju bättre nu än någonsin. Vill han inte fortsätta träffas pga att du har en diagnos är det inte rätt kille… det är jag säker på. Min man visste efter andra dejten att jag mådde dåligt psykiskt (visste inte då att jag var bipolär) men för honom var det inte något som påverkade hans känslor för mig.

      Hoppas att det går bra!

Kommentera gärna!