En vanlig dag

Jag har precis lämnat Isabelle på förskolan där hon går måndag-torsdag mellan 08.45-12.30. I Jönköping får man ha syskon 15 h/vecka på förskola. Det är välbehövligt både för Isabelle som behöver stimulansen som jag inte kan ge i form av kompisar och för mig, som får ägna mig åt bara Alexander ett tag. Jag brukar ta med syskonvagnen med Alexander och även vår hund Chili så hon får en morgonpromenad samtidigt. Nu har jag precis kommit hem, Alexander ligger och sover i sin goa lammskinnsåkpåse på baksidan och jag sitter vid dator och dricker kaffe och skriver. En rofylld stund helt enkelt. Alexander sover till vår glädje på nätterna och vaknar några gånger för att äta bara. Han har fått ersättning från start. Kan tipsa om världens bästa pryl – ersättningsmaskin. På natten när man är så trött är det skönt att bara gå upp och trycka på en knapp, istället för att stå och blanda till själv. Verkligen värd varenda krona. En annan sak vi är väldigt nöjda med är en s.k. sleepcarrier. Alexander somnar i den på soffan på kvällarna och sen bär vi bara upp honom till sovrummet i den. Innan vi köpte den blev han väckt när vi flyttade över honom från vagn – säng osv.

Ersättningsmaskinen vi använder. GULD VÄRD.
Denna sover Alexander i. Såå bra!

Sen har vi några saker som inte var värd en endaste krona, som t.ex. cacoon baby, ett babynest som vi hört så gott om. Jag som är så orolig av mig ville ha den för att den är framtagen av läkare för att minska uppstötningsreflexer, underlättar vid kolik, plötslig spädbarnsdöd osv osv.

Det passar säkert för vissa barn men Alexander som vill ligga trångt passade den inte alls.

Cacoon baby

 

Johan flög till Stockholm imorse kl 6.30, vilket betydde väldigt tidig morgon för oss alla, utom Alexander som sov vidare till kl 8. Johan utgår egentligen från Stockholm men har kontor i Jönköping, vilket jag är tacksam för. Han är i Stockholm i snitt någon gång i veckan för jobbet. Sedan har han börjat studera MBA (Master of business administration) vid sidan av vilket tar upp en hel del tid för honom. För skolan är han i Stockholm varannan torsdag-fredag. Vi har dividerat fram och tillbaka om han skulle plugga eller inte p.g.a. all tid han kommer vara borta i två år framöver, men kom fram till att det var lite ”once in a life time opportunity” och att vi skulle satsa på honom.

Det är något jag verkligen uppskattar i vårt förhållande, vi lyfter varandra och sätter den andra framför en själv. Det är ju en uppoffring från min sida att Johan pluggar men samtidigt en satsning för hela familjen och inte minst Johan mår bra av denna utbildning som han har tittat på i några års tid. Samma sak med min blogg som jag varit så ambivalent inställd till på grund av rädsla för vad andra ska tycka. Johan stöttar mig till 100 % och pushar mig när jag känner mig osäker. I vårt förhållande får man utrymme för att förverkliga sig själv och stöttning och pushning på vägen. Jag är så tacksam för det.

bipolarmamman
Jag och Johan på Hamilton Island, Australien förra året.

Anledningen till att det fungerar så bra att Johan är borta så mycket är för att vi har farfar. Farfar kommer i princip varje dag och är en riktig klippa. Han räds inte något, han har till och med haft båda barnen. När Isabelle leker brukar hon säga ”där är mamma, pappa, farfar och lillebror”, vilket får mig att förstå hur pass viktig farfar faktiskt är för henne.

Idag hämtar farfar Isabelle från förskolan. Johan kommer inte hem förrän kl. 22. Det känns lite tungt, men jag försöker tänka positivt.

 

Kommentera gärna!